Jag hade långcyklat fyra somrar och blivit som besatt av långa turer. Att planera turer på 200-300 mil kändes helt i sin ordning. Sommaren 1988 hade jag sparad semester så det kanske nu man skulle göra "drömcyklingen" sen ett par år. Målet var Venedig. 

Jag packade cykeln med fjälltält, sovsäck lite extrakläder och naturligtvis min Leica och några rullar ectachrome. Packningen vägde 16 kg och det var jag nöjd med.

Jag packade in cykel och packning i bilen och åkte ned till Landskrona där jag sov över hos bekanta som även huserade min bil.

Dan efter bar det av via Landskronabåten till Köpenhamn. Jag startade tidigt på morgonen, men innan dan var slut brast bakaxeln på cykeln. Det var någonstans i trakten av Fakse.  En dålig början alltså, men i Fakse fanns en cykelreparatör som satte dit en ny på några timmar.

I Lybeck någon dag senare skulle jag testa mitt nya Visakort som min bank talat sig varm för, men bara en bank i varje Tysk stad tog Visa, så det blev lite av ett detektivarbete när man behövde pengar.

Trots första dagarnas missöden och några punkteringar framöver skulle det bli mitt mest fantastiska företag. Jag fick besöka fem länder och fick med mig c:a 150 diabilder hem. Ett litet urval vill jag visa här, men eftersom det gått 20 år, kan det vara lite svårt att berätta om bilderna, framför allt orterna i Tyskland.

VYKORT     KARTA

Drömmarnas cykelsemester